Det våras i Hallonbergen och Ör

Blommande lökväxter, grönt som spirar på naken kvist och fåglar som bygger bo i trädkronorna. Äntligen är våren kommen till Hallonbergen och Ör. Redaktionen har tagit en grönstänkt promenad genom området och identifierat sju tydliga vårtecken.

Ett av våra tidigaste vårtecken är Scilla. Särskilt vanliga är sorterna Rysk blåstjärna och Vårstjärna, som ofta växer i stora mattor i parker. Vi upptäcker den i grässlänter utanför både Hallonbergens och Örs centrum och på den stora gräsmattan nedanför Hallonbergens bågformade minneskapell.

Med smalt, linjära, grågröna blad sticker den upp ur bruna lövmattor i flertalet rabatter i både Ör och Hallonbergen. Några har redan stora, gula, svagt doftande blommor. Andra står ännu med knopp i topp. Visste ni förresten att den kantiga stjälken kan bli upp till fem decimeter hög! Blommar april-maj.

I ett mörkkallt hörn i minneslunden nedanför Hallonbergens centrum hittar vi denna ensamma julros. Denna långlivade perenn med vackra blommor som slår ut, trots sträng kyla. I Sverige är julrosen känd sedan medeltiden, då man i medicinskt syfte torkade och pulvriserade rötterna, som egentligen är giftiga.

Nakna kvistar som plötsligt får blommor är ett tydligt vårtecken, men det är inte bara Magnolia som blommar på bar kvist. Den här rara busken hittar vi i svängen från centrum, ner mot kyrkogården. Någon som vet vad den heter?

Det är nu i maj som fåglarna är som mest aktiva med sin häckning. Höj blicken när du promenerar så noterar du snart komplicerade, vävda strukturer i vart och vartannat träd. Visste du att fina bon kan vara ett knep för honan att få hanen att hjälpa till mer i föräldraskapet?

Vitsippan ute i backarna står, niger och säger att nu är det vår… Mer behöver man väl egentligen inte säga om denna välkända vårblomma med vita kronblad, än Anna Maria Roos poesi till Alice Tegnérs musik…

7. Färggrann och explosiv

Den färgsprakande och starkt doftande hyacinten är en tidig perenn, som sägs ha fått sitt namn av den grekiske hjälten Hyakintos. På blomsterspråket betyder namnet vaknande, spirande och gryende kärlek. Blomman har sitt ursprung i Turkiet och Syrien och kom till Sverige redan på 1600-talet. Det här exemplaret hittade vi utanför Träffpunkten Hallonbergen.